Testat hovterapi

I dagarna provade jag hovterapi med Jeanette Linderoth och det var mycket intressant. Hovterapi ser till hela hästen, inte bara till hovarna. Det handlar om en djupgående kunskap om kopplingen mellan hästens muskler och de olika zonerna från temat zonterapi, i hoven. Hovterapeuten är en hovverkare som jobbar i ett team för hästens bästa. De utesluter inte traditionell skoning och vill inte heller kalla sig för barfotaverkare.

Jeanette förklarar att precis som inom hovterapi vill de flesta barfotaverkare att hoven så småningom ska bli en s.k. mustanghov. En mustanghov är en hov som är rund och fin i sig själv. Skillnaden mellan de flesta barfotaverkare är att de verkar fram en mustanghov, vilket ger en väldigt stor påfrestning på hoven och hela hästen och det blir en för snabb övergång för den, medan man inom hovterapi vill att hoven själv ska verka sig till att bli en mustanghov. De hjälper hoven att bli funktionell så att den sen så småningom själv kan verka sig efterhand som vi använder hästen. Hästarna i det vilda verkar sina hovar själva när de springer på olika underlag, hela tiden. De hästar som inte klarar det, sållas bort.

Inom Hovterapi vill man inte verka fram en mustanghov, genom att man har en verkning som går runt hela hoven, som rundar av hela hoven. Precis som på en människa där man har olika zoner i fötterna, så har hovarna zoner och om man verkar av för mycket runt om, så öppnar man upp väldigt mycket i hovarna. Det gör att hästen kan bli väldigt vinglig i kroppen. Hoven är grunden till hela hästen. Har man ingen grund att stå på så har man ingen häst. Det finns alltid hästar som klarar av att vara hur sneda som helst eller ha ont utan att de säger ifrån tillräckligt, och de som är jättekänsliga som inte klarar att trampa på sten. Hovterapi skapar en bra förutsättning för hoven och hästens kropp att bli så funktionell som möjligt. Och när vi har en funktionell hov, börjar hoven automatiskt att fungera. Strålen och sulan rör sig, den byter ut sig automatiskt för att den blir påfrestad. Efterhand som sulan byter ut sig så blir den starkare och tjockare, vilket gör att hoven blir mindre känslig.

Ju mer man skor en häst och karvar i sulan, desto tunnare sula får man så när man tar av skor på en häst som blivit verkad i många år så är den jätteöm för den har ingen sula. Och den är inte funktionell för den fungerar inte för hovslagarna har karvat i sulorna hela tiden och skärt upp strålarna. Jeanette skär inte strålen eller sulorna för har hästarna funktionella hovar så sköter det sig självt.

hovterapi5Jeanette känner längs Mifunes ben och ritar en linje med en penna på hovarna. Hon märker ut var hovens mitt är just nu,  genom att följa tåsträckarsenans riktning. Den sitter i mitten av benets framsida. Den kan man känna mellan fingrarna. Hon konstaterar att hovbenet är lite lagt åt sidan för hela senan är platt och stor. Den fäster i hovbenet på framsidan. Den ska vara helt rak i mitten. Man ändrar inte benställning på hästen, den rör man inte och man kan inte ändra benställning på hästen när den är över 1,5 år. Det är fysiskt omöjligt, förklarar Jeanette. Det i hästens ben är som en mekanik och när man gör dissekeringar och verkar en död hov så flyttar sig tåsträckarsenan även om där inte är ett ben som sitter kvar, för det är helt mekaniskt.

hovterapi2Mifune är ganska rak i bak men där fram något inåt så hon börjar med att göra en s.k. ”öppning”. Hon tar ett par rasptag precis där tåsträckarsenan ligger nu, sen får jag gå en bit med honom och tillbaka för att lätta på det mekaniska trycket, och redan då kommer tåsträckarsenan att börja flytta sig, menar Jeanette. Efterhand som hon verkar hästen att bli rak, kommer senan förhoppningsvis att flytta sig ännu mer. Hon har god förhoppning om att Mifune kommer bli helt rak. (Han var väldigt sned när han var yngre).

Jeanette konstaterar att han har lamellskada och att det är därför han fått en spricka i ena hoven. Kötthoven och hovväggen sitter ihop med lameller. Han har en skada i lamellranden som gör att hela lamellranden har lossnat, så hovväggen sitter inte fast, berättar Jeanette. En bit har spruckit så det kan ta lite tid att reparera sig.

hovterapi4Det Jeanette gör är att avlasta hovarna från tryck. Ofta när det är fel i hovarna så är det mer tryck på vissa ställen som gör att det ofta uppkommer t. ex. hovsprickor. Har man ett jämnare tryck i hoven och att hästen sätter i på ett annat sätt så har hoven inte lika lätt för att få de hovsprickorna.

Jeanette känner efter om senan flyttat sig och ritar ett nytt sträck med blå penna. När man lättar på det mekaniska trycket, börjar tåsträckarsenan att vandra åt det hållet den ska. Det hon är ute efter är att verka hästen rakt. Strålen ska ha kontakt med marken annars kan man inte få någon blodgenomströmning. Trakterna där bak ska vara i jämnhöjd med strålen för då får den kontakt med marken. Ju mer strålen används, desto mer kommer den elastiska putan att användas som ligger som ett stöd för hovbenet och den ligger under strålen och är som sulan på en joggingsko. Men om man inte använder den så blir den hård som gummi, men om den används hela tiden så blir den mjuk och flexibel.

Strålen får inte vara för tight för då får inte elastiska putan plats att röra sig. För det är så att även om vi inte ser det så när hästen sätter ner sin hov, så flexar den, rör sig framåt och utåt åt alla håll och kanter, sen lyfter den och drar ihop sig. När man sätter en sko på det blir det stumt för hoven kan inte röra sig. Det är därför det är så viktigt att strålen får lov att röra marken, för då kommer blodcirkulationen igång i hela benet. Ska man ha boots på hästen är det viktigt att de är flexibla och inpassade. Då får man gå upp i prisklass. Det måste vara rörligt.

Inom hovterapi ser man även till hästens kropp och Jeanette upptäcker att Mifune är roterad i sitt bäcken. Det kan lätt hända i hagen. Det är väldigt sällan en människa är rak, det är väldigt sällan en häst är rak. Det är en händelsekedja, zonerna hänger ihop i en och samma händelsekedja. Hon trycker på någon punkt på halsen och böjer till densamma ett par gånger. Mifune reagerar med att bli totalt avslappnad, slickar läpparna och sänker huvudet och ser dåsig ut en liten stund.

Jeanette menar att hästen ska vara funktionell och inte sned så man bygger muskler på snedhet, för då blir det bara snedare. Grunden till allting är hovarna. Är inte hovarna rätt så spelar det ingen roll hur mycket man behandlar hästens kropp, för den kommer att trilla tillbaka igen för att hovarna är sneda. Men om man börjar i rätt ände, med hovarna, kan man sen hjälpa hästen att bli rätt i kroppen om det inte hjälper med det man gjort i hovarna. Ofta räcker det med det och att släppa på någon spänning i t.ex. halsen så behövs det inte göras mer för det rättar till sig för att hovarna blivit raka och korrigeras automatiskt.

Man utgår alltid utifrån individen och målet är att hästen ska bli så funktionell och så bra som möjligt som den kan i förhållande till den kropp den har och dess förutsättningar. Hästarna har sex olika zoner i bakhovarna, respektive framhovarna kopplat till olika muskler och meridianer i kroppen.

Hovterapi är utvecklat av Carola Lind. Vill du veta mer om ämnet, besök  www.hovterapi.se

 

/Anneli Westlund

This entry was posted in Blogginlägg, Friskvård för häst and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *