Symptom, orsak och behandling

För att ha en glad, samarbetsvillig häst måste den också vara frisk och inte ha ont någonstans. Här nedan listar jag olika delar på hästen, problemområden, symptom, eventuell orsak och möjlig behandling inom alternativ friskvård för häst utefter vad jag lärt mig.

Utåttåad eller inåttåad:

  • Leder ofta till felbelastning uppåt.
  • Får ofta slitage i senfästen, leder och muskler.

Använd benskydd och en bra hovslagare.

Mer musklad i halsen än i nacken:

  • Ev. stel eller har ont i ryggen.
  • Kan komma från bakdelen för att den är riden på fel sätt.

Arbetas bort.

Sabelbent – framknäet buktar bakåt:

  • Ärftlighet
  • Mineralbrist

Står med böjda framben:

  • Allmän försvagning av muskler och senor – dåligt näringsupptag
  • Dålig kondition

Massage, akupunktur, fodertillskott.

Kohasig eller hjulbent:

  • Normalt ska hästen ha rak benställning.
  • Avvikelser är medfödda och leder ofta till spänningar i höfter och tygg. kan orsaka rörelsestörning.

Kan förbättras med rätt mineraler.

Haserna

  • Kan vara rak eller mer vinklad.
  • En dressyrhäst bör ha mer vinklad has för att bättre kunna sänka sin bakdel medan en travhäst bör ha mer rak has.
  • Om hästen har harhas har det bildats en utbuktning under hasen pga ökad belastning på senan baktill.
  • Kan bero på överansträngning i samband med näringsbrist, samt vara ärftligt. Går att behandla.

För låg trakt:

  • Leder till översträckning i knän och kotor framben
  • Böjsenorna blir översträckta
  • Risk att senor skadas

För hög trakt:

  • Leder till knäproblem och spänningar uppåt i muskulaturen

För hög hov:

  • Strålen kommer inte i kontakt med marken – ger sämre cirkulation i hoven
  • Tillväxten försämras och det skapas en stumhet som fortplantar sig uppåt

Låg trakt och lång tå på bakhovar:

  • Hästen får svårt att rulla över i steget på rätt sätt
  • Påverkar baknäet negativt

Manken

  • Ska vara något hög, lång och markerad
  • För lite muskler runt – inte tränad, rörelsestörning eller dåligt näringsupptag
  • För mycket muskler – kan låsa skulderpartiet som kan bero på att hästen är arbetad i fel form, för mycket styrketräning, dragit för tunga lass med vagn.

Varierad träning.

Bogen

  • Stupande bog/brant bogvinkel – ger ett kort, stumt steg fram. Hästen är inte så behaglig att sitta på. Snabb på kortare sträckor men svårt att orka längre distanser.
  • Liggande bog – ger ett mer fjädrande steg fram. Hästen är lättare att sitta på, blir ej så ansträngd och klarar längre sträckor bättre. Mer uthållig.

Magen

  • Hängmage – kan bero på för lite magmuskler eller inre organstörningar.

Ryggen

  • Svankrygg – beror vanligtvis på för svaga mag- och ryggmuskler och energibrist i meridianerna i ryggen. Kan även bero på störningar i höfter och knän och vara medfött.
  • Karprygg – orsaken kan vara låsning i ryggkotornas fasettleder, t ex efter olycka. Kan vara medfött. travhästar kan få mer problem pga käkremmen som används som stöd.

Rätt träning och behandling. Musklerna längs ryggraden ska vara så pass stora att de blir högre än denna, och man ska kunna lägga ett ägg där som ligger kvar.

Korset

  • Hästen kan ha rakt, sluttande eller brant kors. Det har med dess rörelseförmåga att göra. 
  • Häst med sluttande kors har bättre pendel på bakbenen.
  • Häst med plant kors har svårare att trampa under sig.

Kan inte påverkas utan är medfött, men det är bra att känna till hästens förutsättningar.

Höfterna

  • Ska vara lika höga och musklade
  • Korsbenet ska vara rakt och inte lutande
  • Hästen ska vara minst lika bred över ytterlåren som över bäckenet, annars är den för lite musklad.

Salivet

  • Hästens saliv kan lukta surt, sött eller bittert.
  • En frisk hästs saliv ska nästan vara luktfri.
  • Söt lukt – kan komma från bukspottskörteln
  • Sur lukt – kan komma från magen
  • Bitter lukt – kan orsakas av störning på levern och gallvätskan.

Urinet

  • Gul eller rödaktig urin – hästen lider i många fall av njur- eller urinvägsstörningar. Den kissar ofta, i små mängder och urinen luktar starkt.
  • Klar urin – orsakas ofta av kyla, fukt, blåst och drag. Hästen kissar mycket men sällan och urinen brukar inte lukta något särskilt.

Träcket

  • Lös träck (avföring) kan bero på kyla, blåst eller regn. ger energibrist. Kan uppkomma i samband med maskagrepp, antibiotikaintag, matförgiftning eller inflammatoriska processer.
  • Hård och torr träck – orsaken är troligtvis en inflammatorisk process i tjocktarmen.

Lymfkörteln

  • Svullen lymfkörtel kan bero på allergi eller infektion. Även skada kan uppstå här vid ett för hårt bremsat öra.

Öronspottkörteln

  • Svullen öronspottkörtel kan bero på ett stopp av t.ex. foder i gången mellan munhåla, käke och körtel.

Sköldkörteln

  • Svullnad är tecken på virus, infektion eller allergi. Sköldkörteln kan förstoras av hormonbalans.

Bihålorna

  • När man knackar lätt med fingertopparna på nosryggen ska det låta ihåligt. Låter det dovt finns risk för bihåleinflammation.

Käkmuskulaturen

  • Ska vara liksidig. Om hästen är öm längs tandraden kan den ha problem med vassa tänder och behöva få dem slipade av hästtandläkare.

Körtlarna mellan ganascherna

  • Svullnad är tecken på virus eller infektion.

Nackkotor

  • Muskelfästena på översta nackkotan ska kännas släta och mjuka.
  • Spänningar finns oftast mer på ena sidan.
  • Om översta nackkotan ligger fel blir det trängre på ena sidan och ger ömhet.
  • Om någon nackkota neråt ligger snett förhindrar det rörelsen i nacken, vilket kan påverka rörelsemönstret bakåt i kroppen. Orsaken kan vara att hästen gjort ett häftigt ryck eller legat fast i boxen.

Halsmuskeln

  • Ofta mer spänd på ena sidan och kan hänga ihop med problem i en kota eller ett framknä.

Bicepsmuskeln

 

Bröstmuskulaturen

 

 

 

 

Forts. följer…

 

 

This entry was posted in Friskvård för häst. Bookmark the permalink.